Hur resonerade du när du valde inriktning på SMIL? 
– Jag har alltid varit intresserad av politik så statsvetenskap kändes ganska givet, jag var lite inne på humanekologi och kulturgeografi också men kände ändå att statsvetenskap passade mig bäst när jag kollade in kurserna. Jag tror det viktigaste är att ta något som man tycker är intressant och inte försöka tänka för strategiskt, i slutändan vet man aldrig var man hamnar ändå!

Minns du någon särskild kurs eller händelse extra bra? 
– Jag tyckte att det första året, den miljövetenskapliga grundkursdelen, var väldigt lärorik! Jag har alltid kategoriserat mig som en samhällsvetare snarare än naturvetare då jag läste det samhällvetenskapliga programmet på gymnasiet och mest intresserat mig för samhällsfrågor, så det var nyttigt för mig att få den kunskapen. Det krävs en grundläggande förståelse för de processer som sker i miljön för att du ska kunna arbeta med dessa frågor.

Har du nåt tips eller råd till den som funderar på att läsa SMIL eller arbeta med hållbarhet? 
– Om man vill ha ett jobb där man känner att man faktiskt bidrar till en positiv utveckling av vårt samhälle ska man helt klart läsa SMIL! Jag är helt övertygad om att det tvärsektoriella perspektivet som man får när man läser SMIL-programmet är nyckeln för att lyckas hitta lösningar för att nå våra klimat- och miljömål. 

Vad handlar hållbarhet om för dig?
– För mig handlar hållbarhet om att använda våra resurser på ett ansvarsfullt sätt som inte äventyrar framtida generationers hälsa och möjligheter att uppfylla sina behov. Det handlar om ett systemtänk där vi ställer om från fossilt till förnybart, konsumerar mindre, använder resurser på ett effektivt sätt och hittar cirkulära lösningar. 

Vad gör du på jobbet? 
– Som energi- och klimatsteg arbetar jag med väldigt mycket olika saker beroende på vilka uppdrag vi får från regeringen. Länsstyrelsen är regeringens förlängda arm i länet, vilket betyder att vi ska se till att regeringens politik får genomslag på regional nivå men vi ska också rapportera uppåt kring specifika behov som finns i länet. Just nu är det mycket fokus på energifrågor, framförallt den storskaliga elektrifieringen som behövs för att vi ska ställa om från fossilt till fossilfritt. Men generellt kan man säga att vår roll ofta handlar om att samordna och lotsa länets aktörer, framförallt kommunerna, i energi- och klimatarbetet.

Hur fick du jobbet? 
– Efter examen, och en praktik på svenska ambassaden i La Paz i Bolivia, fick jag ett vikariat på Region Halland som projektledare för Miljösamverkan Halland. Syftet med de projekt vi hade var att ta fram vägledning och stödmaterial för miljötillsyn. Vi samverkade då mycket med Länsstyrelsen i Västra Götaland och hade flera gemensamma projekt vilket gjorde att jag fick en del kontakter där. När mitt vikariat tog slut fick Länsstyrelsen i Västra Götaland, väldigt lägligt, akut behov av en person som kunde arbeta med bland annat ett klimatinvesteringsstöd och jag fick då en visstidsanställning som senare resulterade i en fast anställning.

Hur har din utbildning hjälpt dig i din karriär? 
– Jag har fått en väldigt bra bredd inom miljöområdet som hjälpt mig mycket i mina olika arbetsuppgifter. Jag gick en praktikkurs där jag fick möjlighet att praktisera på GU:s miljöenhet, vilket var en bra erfarenhet samt något att sätta på CV:et. Den statsvetenskapliga biten av min utbildning har hjälpt mig att förstå miljöpolitik och hur statsapparaten fungerar vilket är mycket värdefullt i mitt arbete.