Hur har din utbildning från SMIL hjälpt dig i din karriär?
– Min utbildning från SMIL har hjälpt mig på flera olika sätt, både när det gäller konkret rapportskrivande men framför allt i att tänka analytiskt och arbeta strategiskt. SMIL:s tvärvetenskapliga upplägg gav mig en förmåga att förstå komplexa frågor ur flera perspektiv och hitta lösningar som fungerar i praktiken. En kurs som jag tycker var extra givande är Strategier för hållbar utveckling. I den kursen fick vi utveckla strategier för att hantera olika miljöproblem och arbeta med metoder för att reflektera över synergier, avvägningar och prioriteringar i förändringsinriktat hållbarhetsarbete. Det är precis det jag jobbar med idag – att analysera och föreslå strategiska lösningar i projekt som ofta har flera intressenter och mål att balansera.

Hur resonerade du när du valde inriktning på SMIL? 
– Jag valde humanekologi som inriktning under min utbildning på det samhällsvetenskapliga miljövetarprogrammet. Det var inte ett helt enkelt val, eftersom jag även är väldigt intresserad av ekonomi, statsvetenskap och kulturgeografi – områden som de andra inriktningarna fokuserade på. Men det var just bredden i mina intressen som gjorde att jag fastnade för humanekologi. Den tvärvetenskapliga ansatsen, där flera perspektiv vävs ihop och man ser saker i ett större sammanhang, kändes som ett perfekt sätt för mig att lära mig om olika områden utan att behöva begränsa mig.

En annan viktig anledning var att humanekologi erbjuder ett systemtänk, där man verkligen kan förstå de komplexa sambanden mellan människa, samhälle och miljö. Jag drogs framför allt till möjligheten att analysera större helheter och se hur sociala, kulturella och ekonomiska faktorer påverkar och påverkas av ekologiska processer. 

Minns du någon särskild kurs eller händelse extra bra? 
– Praktikkursen var särskilt roligt och givande. Jag fick möjlighet att praktisera på miljöförvaltningen i Göteborg som miljöutredare. En av mina uppgifter var att utreda utformningen av markanvisningar för att se till att stadens miljö- och klimatmål kunde nås. Jag fick även genomföra miljörevisioner och ta fram förslag på lösningar för hur stadens omorganisation, NOS, skulle kunna integrera Göteborgs miljö- och klimatprogram. Det var riktigt lärorikt att få ta de teoretiska kunskaperna från utbildningen och faktiskt tillämpa dem i praktiken och förstå hur hållbarhetsfrågor hanteras i en kommunal kontext.

Har du nåt tips eller råd till den som funderar på att läsa SMIL eller arbeta med hållbarhet?
– Jag skulle säga: var nyfiken och öppen för att utforska olika perspektiv och möjligheter inom hållbarhet! Det är ett så brett område som berör allt från biologi till nationalekonomi. Så om du funderar på att läsa SMIL eller arbeta med hållbarhet: var inte rädd att dyka in i nya typer av frågor och projekt. Det är ofta när du provar något nytt som du upptäcker vad du verkligen brinner för.

Vad handlar hållbarhet om för dig?
– Hållbarhet för mig handlar om att agera långsiktigt och ansvarsfullt, använda resurser klokt, minimera vår påverkan på miljön och skapa förutsättningar för samhällen att utvecklas på ett sätt som fungerar för både nuvarande och framtida generationer. Och jag som är intresserad av och arbetar med stadsutveckling brinner lite extra för hur vi kan skapa hållbara stadsmiljöer – platser som är funktionella, miljövänliga och anpassade för ett samhälle i ständig förändring.

Vad gör du på jobbet? 
– Jag arbetar som projektledare och konsult på A Beautiful Soup, en PR-byrå som är specialiserad på public affairs inom hållbar stadsutveckling. Mitt jobb handlar om att hjälpa företag och organisationer att navigera i det kommunala och regionala politiska landskapet och skapa synergier som bidrar till en mer hållbar stadsutveckling. Det är ett väldigt varierande arbete där jag kan göra allt från att ge strategisk rådgivning och skriva analyser till att genomföra event och leda samverkansgrupper.

Just nu arbetar jag med flera spännande projekt, men två av dem ligger mig  extra varmt om hjärtat. Det ena uppdraget handlar om att vara samverkansansvarig för Gbg7000+, en samverkansgrupp som verkar för att det ska byggas 7000 studentbostäder i Göteborg mellan 2016 och 2026. Min roll är att hålla ihop och utveckla samarbetet, samtidigt som jag fungerar som bollplank för aktörer som Göteborgs Förenade Studentkårer och staden i frågor som rör studentbostäder. 

Det andra uppdraget är att jag projektleder Stadsutvecklingsdagarna under Frihamnsdagarna 2025. Två dagar med seminarier, utställningar, rundabordssamtal och andra aktiviteter. Som projektledare ansvarar jag för Stadsutvecklingsdagarnas helhet, från att få med utställare till att säkerställa att vi en bredd i stadsutvecklingsfrågor på vår scen. 

Hur fick du jobbet? 
– Efter mina studier på SMIL blev jag invald som ordförande för Göteborgs Förenade Studentkårer, där jag arbetade med studentpolitik i ett år. Under den perioden engagerade jag mig särskilt i studentbostadsfrågan och Gbg7000+. Jag drev frågor som ledde till att politiker fick upp ögonen för studentbostadsbristen i Göteborg och började vidta konkreta åtgärder. Genom mitt engagemang och förmåga att bygga nätverk, samtidigt som jag visade på resultat, blev jag uppmärksammad av A Beautiful Soup och fick erbjudandet om att börja jobba där.